♥ oktoberkyssar

insåg för en stunds sen personer man tappat kontakten med.
de gamla skrivarvännarna på ICQ.
osanolik och mackan.
även om man hittas på haket ibland så är det för länge sen.
alltför länge sen för att återuppta en relation.
en vänskap och band som förenat personer i gemenskap.

det gamla livet.
och det nya.

nätter av samtal om poesi och funderingar.
musik som skickades via tröttna modemuppkopplingar
(men som var värt varje sekund-minut av väntan och förväntan)

kaffe och busringning med hassan.
längtan till det andra, som saknades.

på fredag kanske. kanske på fredag.
leva i minnentid och baravara.

på min gata hade det bombats bilar inatt.
jag sov.
väntandes på morgonsolen.
det hade brunnit och smällt.

härliga, gamla bruksorten.


Foto: Peter Jaslin//VLT

you mean nothing to me
- anymore

 

blogactionday.org/

egentligen var mitt mål att skriva en bra text appråpå blogactionday. men ärligt talat så har jag inte hunnit. jag länkar till den internationella sidan och ett bra inlägg på köpstopp.

jag mår dåligt. jag mår illa. varför? antar att det beror på oro, stress och avsaknaden av planering. helsjukt. jag har nu mått illa i typ fyra dagar. och humöret blir därefter. mår helt kass. orka. stackars korvarna. undrar om det är mitt blodvärde som är åt skogen (som vanligt fast tre snäpp värre)? ska testa handla typ leverpastej och se om det blir bättre. annars vet jag inte vad jag gör...

titta vad jag hittade (på helgon);



måste vara från runt 2ooo-2oo1, longtime.

kolla vilken miniplutt!


värsta minimänniskan.

finns nu plats. plats för luft, tanke och tid.
det är så befriande. underlig frihet.
alla saker som har tyngt har nu förpassats,
förlagts, förflyttats och röjts undan.
det är ett nöje för min sinnesfrid idag.

alla borde rensa i röran...

snubblade in på den här filmen via en annan blogg.
så otäckt och skrämmande...



läs mer på hemsidan om felicia

hade ett viktigt samtal idag, om livet, mitt liv och vad jag gör med det.
jag är en expert att tacka ja till saker som verkar roliga, och sen
hinner jag inte med alla andra saker jag redan tackat ja till...
(och inte det nya heller för den delen).
eller. hinner gör jag. men jag vänder mig utochin för att det ska fungera.
och stressen blir maximal när jag märker att min planering går i stöpet.

jag behöver lite coaching. perfekt att jag har fått den bästaste coachen nu då ;)
ska arbeta lite på min förmåga till att ta beslut (man ska tydligen inte göra allt - samtidigt)
och min diplomati... jag är en optimistisk medlare... för bra medlare...
det som tyvärr händer är att jag glömmer bort/ignorerar att situationer ska fungera
för mig också - inte bara för den gruppen jag för tillfället verkar i.

jag ska lära mig att säga nej. det är det svåraste för mig. jag kan inte.
eller. klart jag kan men det blir aldrig av - det blir alltid ett ja.

sen ska jag försöka rangorda och prioritera mitt liv.
vad är viktigast?
vilken del av livet, och varför..?

det känns roligt, men skrämmande att ta tag i det här. men det är nödvändigt.
annars kommer jag stå ut med samma saker genom hela livet som jag
fått göra under vårterminen i skolan. och det vägrar jag.

imorgon ska vi på husvisning. spännande.
förhoppningsvis ser vi husets potential och inte andra :p

förövrigt så är det underbart att slippa högskolans korridorer
och alla människor som jag i nuläget helst vill undvika.
skönt att slippa stress över andras arbeten och
underbart att bara ha mina egna uppsatser att skriva...

tog ett test på facebook; hell yeah!

What kind of teacher would you be...

Create your own quiz

Awesome Teacher

Everyone knows an Awesome teacher.
Their the teacher that lets you 'chill' in their classroom
when you really don't want to go to class.
They have a laid back attitude about most things and
can take or crack a joke here or there.
They wanna be in school just as much as you do...

gör som många andra; skriv på!
http://www.veckorevyn.com/skrivpa/index.xml?comment-saved=1&all-comments=1#comments

nu är jag fri.

stöd kampen.
http://www.freedawit.com/

"ta ingen skit".
för det är just det jag gör.
jag tar åt mig om allt, alla pikar och kommentarer.
men vet ni. jag skiter i det.
eftersom allt jag gör, och vill göra, blir totalt dissat.
jag hjälper någon som blir glad och allt vi då gjort är fel;
eftersom det är just jag som hjälpt till.

det är jävligt lätt att säga att man inte ska bry sig om...
men att praktisera det är en helt annan.

minus fem dagar; and counting

alltid något.
bröt ihop totalt efter teatern.
fick gå runt kvarteret ett par varv för att lugna ner mig.
kom hem lagom till LOST som nu lyckats få mig
att glömma lite av det jobbiga...

nu ska jag sova så jag är pigg imorgon.
eftersom jag antagligen kommer vaknar
halv fem som vanligt - kan inte sova.
(all oro och stress gör mig knäpp)
[jo.]

tänk på mig och mina nerver imorgon.
ska lägga mig på sängen och hoppas att
tårarna slutar kännas i ögonvrån.

(det är inte så jättehemskt men man FÅR må
dåligt när allt man gör dissas och är totalt fel)

ursäkta mig, måste bara kräkas ur mig allt.

det är inte sant så dum jag är.
varför låter jag mig själv bli nedvärderad?
jag pustar och andas om vartannat.
men. anna. jag kommer behöva dig imorgon...

kolla;