♥ oktoberkyssar

extremt lite att göra men som tar så ofantligt mycket av min tid. och liv.

min blogg värderas till 28 425 kr på http://www.bloggvarde.se/ --> ganska tufft :p

sedan kvart i fem imorse har jag suttit här och skrivit och ändrat och responsat förhoppningsvis till någon(s) nytta. nu känner jag mig mör, trött och kan nog inte tillföra så mycket mer. är helt slut. får man bli slut som människa? i så fall är jag det.

har en värk bakom pannan som växer sig större och större och tillsammans med den redan fruktansvärda mensvärken så känner jag mig allt annat än pigg.

ärligt talat.
mitt huvud kommer inom snar framtid att sprängas.
det kan inte vara nyttigt att i två dagar spendera minst tio till tolv timmar framför datorn, skrivandes. man blir klart sagt knäpp. mitt huvud värker och i denna värk vimlar det runt klyschor om pedagogik, vad som främjas av dittenochdatten och vad pramling samuelsson & asplund carlsson (2003) anser, påpekar, menar och synliggör. orken tryter mina vänner. enkelt språkat. och imorgon blir ännu en lååång dag framför datorn. det måste vara bättre med en hederlig skrivmaskin, då ser man åtminstone pappret.

måste jag förtydliga att jag är nära bristningsgräns till att bli galen?!?

*gaaaaaaaaaaaaaaaah*
sådärja. nu klarar jag mig en stund till.

glädje kvar längre.
känner mig bara tom.

(förutom de där jävla tårarna som snart bryter sig fram minst en gång i timmen)

det är för mycket nu.
ingen som mår bra i omgivningen, inte jag heller.
jag orkar inte med mer.
känner mig slut. slut som människa.

just nu befinna sig mitt i ett oväder,
där vinden slungar en hit och dit,
utan chans eller möjlighet att stanna.

känns som jag griper tag i varenda gren
som uppenbarar sig och som jag tappar
taget om (eller sonika går av).

människor jag inte längre orkar med,
orkar ha i min omgivning eller snart ens se.
jag försöker och har försökt så länge nu
så orken har tappats för så länge sen.

mitt i virvelvinden. mitt i kaoset.
just där.
jag(-et)

dålig dag.
dålig dag.
dålig dag.

skit.

efter femochenhalv timme kom äntligen securitaskillen.
vi har en sjö i källaren.
stopp i avloppsbrunnen tydligen...

första gången jag fått ringa securitas.
*bockar av på 'att-göra-listan'*

min köksbord är överbelamrat med böcker. anteckningspapper. kalender. och en stor kaffekopp. även fast jag har allt detta så känner jag mig ändå inte alls motiverad för fem öre. jag vill inte gå tvären och jag vill inte. inte. även om jag i går såg ljuset på tunneln så inser jag att vägen ut fortfarande är rätt lång...

jag vill ha helg. med sol som igår. och helst en schysst grädmatta i framtiden som bara är min.

idag har jag & mia ätit glass i vårsolen.
underbar känsla.
imorgon ska jag hinna klart med allt fort så hinner jag & korvarna
också äta glass, ute, i solen som såklart måste skina imorgon.

nu är det teaterdags :)

och allt man gör lyckas alltid göra någon annan besviken.
självklart.

nästan så jag kom upp i 12 000 steg idag, 11 974 stycken blev det. men det kanske kan räknas som tolvtusen :p var ut i spåret med annapanna och sen på teatern där jag fick springa runt som en tok som vanligt. men det avr roligt idag. är ju tyvärr inte alltid det. men men. idag skötte de sig iaf, teateraporna :p

imorgon är det föreläsning. får väl se hur pigga mina barn är.
odin är tjock i halsen och kan knappt prata och allis fick jag sätta mig med i badrummet direkt jag kom hem för att lindra hennes hostiga anfall. satt nån halvtimme i dimman i badrummet, fick i henne medicinen och så sover hon faktiskt nu. eller. hon vaknar ju itne under anfallen vilket fall men nu sover hon hostfri. i alla fall ganska hostfri...

jag är täppt i näsan och är allmänt stressad och utmattad. men det går över snart. döden är väl nära.



[ http://www.samlaren.org ]

läste idag i det roligaste forumet på familjeliv på ekonomi där en filur hade startat en tråd om kreditkortens vara eller icke vara... hon skrev i titeltråden att hon nu klippt sina kreditkort. jaha. vilket fall så slutar allt med att hon trackar ner totalt på alla som har kreditkort, oavsett om de används eller inte och vad syftet är för att man har dom. sen skriver hon att hon klarar sig bra på 4800:- i månaden. hur då? vet ni. när man flyttar in hos någon (blir sambo) och han/hon står på kontrakten så behöver man inte betala hyra (enligt filuren) för det är ju hans lägenhet ?!? hon betalade ingen hyra men hon bakade och städade. (för det betalar ju många räkningar?) sen var jag tvungen att läsa hennes blogg också, med ännu mer galen läsning. tjoho.

intressanta människor kan man lätt hitta på familjeliv iaf. för övrigt ett väldigt rörigt forum.

ärligt talat.
http://www.aftonbladet.se/foraldrar/article2274266.ab

behöver man göra en bok om att det är okej att plastikoperera sig så anser jag att samhällets skönhetsideal har gått för långt. eller?

ändå inte kan gå ut.
det är oerhört deprimerande.

dock så börjar jag fundera över mitt liv och allt jag gör.
var tiden tar vägen och vad jag egentligen får ut av det..?
dagen startar halv sex, åker hemifrån kl.7, tåget åker 7.44.
är i skolan till strax efter åtta. där går dagen och sen hem,
hämta korvarna, laga mat, möta älskling i dörren, till teatern eller
nåt möte som jag såklart anmält mig till. väl hemma är klockan
oftast efter nio och jag har alltid skolsaker att pyssla med i nån
timme eller två... sen stupas det i säng och morgonen efter börjar
allting om igen.

när är det meningen att man ska hinna med?

det är så mycket som oroar mig nu för tiden och jag är en jävel på att dölja saker som jag inte orkar prata om. istället håller jag allt inombords tills det brister och sambon får plocka ihop mig som ligger i bitar på golvet med ångestattacker. till och med nu så börjar tårarna rinna och jag önskar så innerligt att jag visste vad jag skulle göra åt allt. kraven jag sätter på mig själv, till skolan och teatern, till hemmet och familjen.

det är väl så att kroppen inte klarar mer. och egentligen inte psyket heller. men kan man erkänna det? att jag är slut? att jag inte orkar mer... att jag snart kommer kollapsa för att allt bara blir för mycket. jag förstår varför min kropp strejkar just nu, det gör jag. men inte sjutton kommer jag ändra på mig om nån dag när jag mår bättre... jag fortsätter att må dåligt, över kroppen, pengarna och kraven. men nog fan gör jag det i tysthet också.

kroppen strejkar förövrigt fortfarande.
ärligt talat. jag har mått bättre.
och inte är det roligt att behöva rannsaka sig själv för att se sina brister och fel.



jag är sjuk. någon som vill överta en magsjuka/kollaps?

dåså.
då var stavarna ute ur garderoben för nya vårtag. stavade mig till motionsspåret och så 3km-spåret där. det var alldeles lagom för en dallrande vinterkropp som min. så kan väl känna mig relativt nöjd med dagen även om jag brukade hinna 6km, dit & hem, på samma tid som idag (75min) förut. men det ska väl hända innan sommaren också :)

man måste ha mål vet du ;)

 --> jag; stavgångstanten.

någon som är engagerad?
jag tänkte försöka. en månad, maj som kommer nu då till exempel.
blir nog inte något extremt då det finns barn hemma men ett försök skadar ju inte :)

och jag har tränat idag.
plus i kanten till mig.

och förra veckan handlades inget i skolan förutom EN kopp kaffe.
ännu mer plus till mig.

och jag har ätit nyttigt hela veckan. och inget godis heller.
förutom tre chokladbitar jag fick smaka av skruttis igår,
(men det var lördag åtminstone så det kändes ok)
inget plus till mig.

jag kommer bli både rik och mindre tjock om jag fortsätter såhär :)

hur ska det här nu gå imorgon?
i söndags bytte bilen sina däck till nya, fräscha sommardäck. det var vår.
nu öser snön ner på gator och torg och jag kommer säkert köra av vägen imorgon.
en av de dumma svenskarna som inte fattar att vintern inte är över förrän säkert i maj.
jag bara undrar; varför???

idag kunde man läsa på http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2211701.ab att lärarutbildningen inte håller måttet. ett flertal högskolor riskerar nu att förlora examensrätten. min fråga är hur sjutton min högskola kunde undgå listningen över de "dåliga" högskolorna?!?

ärligt talat så är jag besviken. men sen har jag iofs inte direkt andra förslag på hur det ska förbättras... men det borde väl finnas någon betald stackare som borde göra det arbetet redan...

det här kommer jag leva på en vecka. minst.
igår så skulle jag vara snäll och köpa snus åt min sambo efter teatern.
springer in när det är ca två minuter innan ica stänger och securitas
står och hänger vid dörrarna... jag ger fram kortet och ska precis dra
visakortet i maskinen är kvinnan ber mig visa min legitimation.
ja men tjena. det är snart tio år sen jag blev cigarretthandlarlaglig
och nu - nu ska de börja fråga om leg?!?


ja ja. jag tar det som en komplimang. hihi.

undrar om det var för att jag för en gångs skull inte hade med mig två högljudda barn i släptåg...